 | ||||||||
 |
| |||||||
 | ||||||||
Førsteside
|
||||||||||||||||
|
Besøksmål
|
||||||||||||||||
| 40. Snarsmon - Resandefolkets by |
|
|
| Området uppe på Ejgdefjäll har hyst en bosättning för resandefolket, som fick en fristad här under 1800-talet. Platsen som lokalt kallats Tattarstaden var väl vald, alldeles invid nationsgränsen och med möjligheter att röra sig på den sida som för tillfället ansågs säkrast. Ett par hundra personer sägs här ha levt under flera decennier, i ytterst enkla bostäder. Några menar att bosättningen etablerades redan under 1830-talet och fram till 1920-talet. Man sägs ha levt på handel med hästar, olika hantverk och sommararbete vid de norska industrierna. Idag syns spåren efter deras bostäder och odlingar invid vandringsleden Bohusleden. I början av september 2004 kunde en arkeologisk undersökning påbörjas i området (Se även under "Aktuellt"). Utgrävningen av två husgrunder efter s.k. backstugor eller jordhus fortsatte i september 2005. Undersökningar av utmarksbosättningar från historisk tid är förhållandevis ovanliga och bosättningar efter resandefolket har aldrig tidigare dokumenterats varför detta projekt har en betydelse både för den arkeologiska forskningen och för resandeättlingar runt om i Skandinavien. De mest omfattande karteringarna av utmarkerna gjordes inför laga skiftet, vilket förrättades vanligtvis mellan 1820-tal och ca 1850. Därefter saknas i de flesta fall kartläggning av utmarkerna innan 1930-talets ekonomiska karta. En stor mängd av utmarkens kulturlämningar härstammar från den här ”kartlösa” perioden och de ligger i många fall överväxta och nästan osynliga i skogarna. De är på väg att försvinna, vilket är särskilt olyckligt vad gäller utmarksbosättningar som av olika skäl också är mindre synliga i det skriftliga arkivmaterialet. På Snarsmon syns 3-4 husgrunder tydligt, men i marken döljer sig fler. Kanske har några utgjort enkla bottnar för hyddor eller tält. Sammanlagt kan drygt tio bostäder i olika former skönjas inom området. Dessutom anas spår efter åtminstone en brunn och kanske en smedja. Husgrunderna är inte typiska enbart för resandefolket. En betydande del av fattigsveriges befolkning bodde i liknande hus. Undersökningen kommer att ge värdefull kunskap om vilken typ av bebyggelse som området innehållit och förhoppningsvis också daterbara resultat som kommer att ge en bättre tidsangivelse för bosättningen. Dessa analyser kommer att vara färdiga till årsskiftet. Resultatet av undersökningen skall tillsammans med tidigare inventering och undersökning av området ge en bild av hur området nyttjats i historisk tid, och ge ett värdefullt tillskott i historieskrivningen om en "okänd" bosättning. Resandefolket är, liksom Romerna, en utsatt befolkningsgrupp vars vistelse vid och över gränsen satt tydliga spår i den lokala traditionen. Genom att tillsammans med resandefamiljer, lokalt engagerade och med forskare i ämnet belysa denna befolknings geografiska och sociala historia ökas förståelsen för deras kultur. Boplatsen är nu ett besöksmål inom det norsk-svenska kulturturismprojektet Ekomuseum Gränsland/Ökomuseum Grenseland. Alla insatser på platsen har godkänts av båda markägarna vilket är en viktig förutsättning. Besöksmålet innefattar tre informationsskyltar om platsens historia samt ledmarkering för vandringsled till/från Holtet och Vassbotten och Elgåfossen närmare Bullaresjöns utlopp. Bohusleden planeras få en ny sträckning i området och även passera nationsgränsen! Invigning av denna planeras till våren 2006. |
 Utskriftsvennlig
 Legg til brosjyre
|
|
Foreningen Ekomuseum Gränsland
Grensehuset Holtet - Vassbotten Rute 510 1765 Halden Norway Tlf: +47 995 08 390 |